Herwig, du har jobbat på WALA sedan 1971. På den tiden hade Dr. Hauschka Hudvård bara funnits på marknaden i fyra år – som det andra varumärket vid sidan av WALA Läkemedel. Har kunskapen från läkemedelstillverkningen påverkat hudvårdsrecepturerna?

Herwig Judex: Recepturerna för Dr. Hauschka Hudvård har tagits fram i samarbete med läkare, hudterapeuter och farmaceuter. Självklart spelade vår erfarenhet från läkemedelstillverkning en viktig roll. Och tre begrepp var särskilt viktiga: hjälpa, vårda, läka. Det skulle våra hudvårdsprodukter kunna göra. Därför kallades produkterna från början Läkande hudvård, vilket inte var möjligt av rättsliga orsaker. Men hjälpa, vårda och läka är en enhet och förblev drivkraften ur vilken våra produkter ursprungligen uppstod.

Florian, du är chef för WALA:s vetenskapliga resursbank. Är drivkraften hjälpa, vårda och läka fortfarande viktig för dig vid utvecklingen av Dr. Hauschka Hudvård?

Florian Stintzing: Ja, för precis som Herwig säger finns det en läkande impuls bakom denna drivkraft. Och frågan: Hur kan jag hjälpa användaren? Vi hoppar inte på snabba trender utan försöker istället ta reda på vilka behov människan har. En person som lider av neurodermatit behöver hjälp och även vård. Kvinnor och män med frisk hud vill ha hudvård för ansikte och kropp. Och människor som gillar makeup har i sin tur andra behov. För alla dessa människor vill vi utveckla naturlig hudvård och recepturer som verkligen riktar sig till människorna och som skänker dem och deras hud välbefinnande varje dag. Därför erbjuder vi inga kortlivade vårdprodukter. Vår hudvård möter istället människans grundläggande behov.

Hur skiljer sig dagens utveckling och framställning av Dr. Hauschka Hudvård från förr i tiden?

Herwig: Det finns stora skillnader. På 60- och 70-talen utgick man mycket från sin erfarenhet. Då var själva idén tongivande. Man blandade och testade om produkten klarade det man ville uppnå. Om ja, tillverkades den utan några större ytterligare krav. När vi ville bedöma kvaliteten på en växt från vår örtagård med läkeväxter tittade vi på tillväxten. Om vi hade gödslat för mycket och en växt som annars bara brukar bli 30 cm hög plötsligt blev en meter, kunde den inte användas i tillverkningen. Man hade en övertygelse och inre säkerhet om att det man funderat på också var rätt. Och det var helt rätt då. Idag kan man självklart inte göra så längre. Idag måste man göra stabilitets- och användningstester och ge mycket noggrannare uppgifter om vilka ämnen produkten innehåller. Det krävs idag enligt lag i Tyskland och är också viktigt, eftersom dagens människor även behöver en yttre och objektiv säkerhet.

På den tiden var erfarenhet viktig. Florian, kan du bekräfta denna gamla kunskap analytiskt idag?

Florian: Ja, växten med förändrad tillväxt är ett bra exempel. Nyligen testade vi att domesticera cikoria , alltså plantera den i vår örtagård med läkeväxter. Den ingår bland annat i vår Soothing Intensive Treatment (Intensivkur för mycket känslig hy). Då såg den ut som en maskros. Man skulle kunna säga att hela dess väsen förvandlades. Den mådde för bra i trädgården. Växtens utseende stämde inte överens med utseendet hos en växt som oftast växer i magra, torra jordar. Ur en växt som har vuxit på det sättet kan man inte framställa ett stabilt flytande extrakt. Det märker man på lukten, men man kan även påvisa det genom analyser. Till exempel sjunker inte pH-värdet under extraktionsprocessen eftersom mjölksyrejäsningen inte startar. Idag har vi en uppsjö instrument att använda oss av, vilket är både välkommet och bra. Man får dock inte glömma bort att känna efter med sinnena och vara uppmärksam på det uppenbara, alltså att observera noga. På så sätt sammanför vi dagens kunskap med den erfarenhet som WALA har byggt upp under mer än 80 år.

Med bara erfarenhet kan man alltså idag inte lansera en hudvårdsprodukt på marknaden. Man måste även uppfylla lagstadgade krav. Vilka analyser gör ni?

Florian: Det handlar om säkerhet för kunderna. Råvarorna till våra hudvårdsprodukter testas med avseende på karakteristiska egenskaper, men även bland annat på främmande ämnen som bekämpningsmedel eller tungmetaller. Testerna är viktiga för att kunna påvisa och dokumentera kvaliteten och för att lära sig mer om råvaran. Därför testar vi ofta till och med mer än vad som krävs enligt lag, med tydligt fastställda testföreskrifter. I slutändan kan man bara göra ett test bra om man känner till råvarans biografi. Till exempel alltså var växten har vuxit. Bara då vet man hur växten kan ha kontaminerats genom växtplatsen och bara då kan man testa specifikt efter denna kontaminering. Om man ignorerar det kan det hända att man undersöker helt fel sak.

En växts biografi låter ovanligt. Kan du förklara lite närmare?

Florian: Vi tänker ut produkten utifrån dess innehållsämnen. Vi frågar oss varifrån växten kommer. Var, under vilka klimatiska förhållanden och i vilken jord har den vuxit, hur sköttes den om och när skördades den? Härkomsten är inte godtycklig. Det visar även exemplet med cikorian. Och var den hamnar, nämligen i hudvårdsprodukten, bygger på vad som har hänt tidigare. Därför är begreppet biografi så viktigt för oss. Allt som döljer sig i innehållsämnena uppstår längs växtens biografiska väg och förr eller senare hamnar allt i sammansättningen. Det vi inte gör innan när det gäller processer eller senare det kvalitativa urvalet, kan vi heller inte tillsätta i produkten vid ett senare tillfälle.

Herwig: Växtens biografi är det väsentliga. Med bara fakta och siffror kan man ju inte skapa något.

Är tillvägagångssättet att även arbeta med sinnen och erfarenhet något som är typiskt för WALA?

Herwig: Ja, absolut.

Florian: Det går dock bara om man känner växterna väl. Man måste veta var de brukar växa. Hur ser deras naturliga miljö ut? Hur brukar de se ut? Vad är skälet till att de kanske inte ser ut så? Därför hjälper medarbetarna på laboratoriet, hudvårdsutvecklingsavdelningen och den analytiska utvecklingsavdelningen ofta till i trädgården och lär sig då mycket om växterna och deras speciella egenskaper av trädgårdsmästarna. De får då en direkt referens till råvarorna. Det är avgörande eftersom det förhindrar den anonymisering som idag breder ut sig världen över.

Om växtens biografi är så viktig, borde ni inte då bara skörda och använda vilda växter? Kan växterna verkligen odlas då?

Herwig: Självklart kan man även odla växterna om man till exempel vill att växtens rötter eller blad ska växa till sig lite extra. Det gäller dock alltid inom vissa gränser, precis som exemplet med cikorian visar. 

Florian: Växtplatsens inflytande kan påvisas genom analyser. Genom undersökningar vet man exempelvis att de ätbara bären från Skandinavien är rikare på sekundära växtämnen än bär från Mellan- och Sydeuropa. Denna kunskap är naturligtvis avgörande även för läkeväxter. Förutom temperaturen är även ljus- och jordförhållandena avgörande för kvaliteten. Ett exempel där vi kunde påvisa analytiska skillnader omedelbart är salvia, som vi bland annat använder i vår Sage Mint Deodorant (Deodorant Salvia och Mynta). För salvian är jordens beskaffenhet särskilt viktig, t.ex. pH-värdet. I vår örtagård med läkeväxter har trädgårdsmästarna därför skapat olika jordbäddar för att ta hänsyn till exakt denna insikt, och på så sätt skapar de ett reservhem för växterna med livsvillkor där växterna kan bilda sina vitala krafter och utveckla hela sitt väsen.

Herwig: Kvaliteten är ju en faktor som inte bara kan bestämmas genom kvantitet. Idag måste vi fastställa kvantitativa skillnader för att kunna avgöra om en råvara ska användas eller inte. Kvaliteten har dock, precis som Florian säger, att göra med hela biografin. Hur har växten uppkommit och hur hanterades fröna som sedan sås?

Måste vi ompröva vår ”gamla” kunskap på grund av ny kunskap?

Herwig: Uttrycket ”ompröva” är egentligen inte helt rätt. Det handlar ju om att få mer kunskap. Vad man sedan gör med den är en helt annan fråga. Till exempel om man lyckas att förena den konstnärliga processen med kunskapen.

Florian: Jag kan bara hålla med. Vi lär oss mer och bygger vidare på vår gamla kunskap och vår erfarenhet. Våra produkter har också något konstnärligt över sig. En produkt är en komposition. Självklart måste den också vara ett slags hantverk, och den får till exempel inte skikta sig. Ingredienserna måste dock passa bra ihop med varandra och passa till människan. Jag är övertygad om att denna konstnärliga aspekt tilltalar människor på en viss nivå. De behöver inte veta vad som finns i hudvårdsprodukten. De upplever det snarare som att produkten passar för dem eller inte. När vi som tillverkare av naturlig hudvård utvecklar äkta produkter för kundernas behov som helt enkelt passar människorna och vårdar huden, då räcker det.