Beskrivning

År 2001 utsågs Arnica Montana till årets läkeväxt. Den som vill hitta slåttergubbe i naturen måste ge sig upp på höga höjder. Slåttergubben trivs bra i mager, näringsfattig jord på fjällslätter och ljunghedar och blommar ljusgult från juni till augusti. I likhet med andra korgblommiga växter består blomhuvudet av många enkelblommor med små rör i mitten omgivna av större rör och yttre kronblad, så kallade strålblad. Karaktäristiskt för slåttergubbe är att strålbladen har en tretandad bladkant. Blommorna sitter på en kraftig stjälk med bladrosett och blir upp till 50 centimeter höga. Slåttergubbe är en flerårig ört som överlever den stränga fjällvintern genom förvaring av upplagsnäring i rotstocken.

Användning

Slåttergubbe är en viktig läkeväxt med sårläkande, antiseptisk och antiinflammatorisk effekt. Den hjälper vävnaden att regenerera sig och lämpar sig för behandling av slag-, fall-, stick-, och skärskador. Slåttergubbe verkar också renande och smärtlindrande vid blåmärken, muskel- och sensträckning, muskelfibersprickor, skrubbsår och stötskador. Slåttergubbe har en avslappnande effekt på vävnaden och gör den smidig. Växten är därför väl lämpad för att förebygga och behandla muskelverk vid överansträngning. Arnikasalva (eller slåttergubbesalva) används för att stimulera blodkärlen och behandla inflammerade blodkärl. Vid inflammation i mun och svalg kan man gurgla eller skölja med slåttergubbe. Det stimulerar blodcirkulationen och förstärker slemhinnornas immunförsvar.

Värt att veta

Det råder oenighet om varifrån namnet arnika härstammar. Vissa menar att det kommer från grekiskans ”arnakis” som betyder lammpäls och syftar på de duniga foderbladen. Andra menar att det är en förkortning av ”ptarmike” från grekiskans ”ptarmos”, som betyder ”att nysa”. Det är vad den romerska läkaren och botanikern Dioskorides ska ha kallat korgblommiga växter som framkallar nysning. En tredje möjlighet är att namnet härstammar från det arabiska ordet ”arnich”.

Slåttergubben sägs ha vargens vilda natur inom sig och kallas därför också på tyska för ”Wolfsblume”, ”vargblomma”. Slåttergubbens blommor återspeglar fjällsolen och påminner om vargens gula ögon. På sensommaren när axen prasslade i vinden strövade vargen genom sädesfälten. Under hednisk tid symboliserade vargen som mytologisk figur styrkan i sädesfälten, sädens ande som gav energi så att säden kunde mogna. Så fort vargen lämnade fälten vissnade säden. För att vargen inte skulle försvinna planterade bönderna slåttergubbe runt sina åkrar. Som ”vargblomma” hindrade slåttergubben vargen från att lämna åkern. När den sista säden skars smet vargen och smög iväg med den sista kärven. Denna dekorerades ofta av människorna och bars med stort jubel in i byn. Senare satte bönderna slåttergubbe runt fälten på midsommardagen för att skydda säden mot sädesdemonen Bilwisschnitter.

Slåttergubbe var Frejas ört och tillhörde de viktigaste johannesörterna. Den var tillsammans med johannesört och bräken nödvändig vid ritualer i samband med vinter- och sommarsolstånd. Slåttergubbe användes också i Tyskland för att påverka vädret och röktes vid åskväder medan man mässade: ”Steck Arnika an, steck Arnika an, Damit sich das Wetter scheiden kann!” (ung. Bränn slåttergubbe för bättre väder).

Växten betraktad på annat sätt

Med solens energi lyser slåttergubbens gula ögon ut över fjällslätterna. Det hela börjar på sommaren när blomman plötsligt öppnar ögonen. Blomman sitter som en krona överst på stjälken som stiger upp ur en blomliknande bladrosett vid basen. Slåttergubbe har få blad och koncentrerar sig på själva blomman. Eftersom växten består främst av rot och blomma kan det verka som om den saknar ett rytmiskt element som förbinder dem. Men det är just detta som gör att slåttergubbe får igång människans rytmiska system och i sin tur påverkar balansen i hela organismen. Yttre skador har mycket att göra med obalans i den mänskliga organismen. Därför är det förståeligt att slåttergubbe stimulerar läkningsprocessen genom sin balanserande effekt. Denna solgula växt med sina många små blommor och uttrycksfulla, formande karaktär hjälper skadad vävnad att hitta tillbaka till sin ursprungliga form.

♦♦♦♦