Dr. Hauschka

Sandelträ

Synonymer: Vitt sandelträ, almugträ eller äkta sandelträ.
Vetenskapligt namn: Santalum album L.
Familj: Santalaceae (Sandelträdsväxter)

Habitat

Hemmahörande på den indiska subkontinenten och i Malaysia.

Beståndsdelar

Träet innehåller tre till fem procent eterisk olja – främst santalol.

Beskrivning

Ingen som har rest runt i Indien kommer någonsin att glömma den karaktäristiska doften av sandelträd. Den tränger in i rum, sitter kvar i kläderna och sveper in hela kroppen. Källan till denna doft är ett vintergrönt träd som blommar året runt och kan bli upp till tio meter högt. Sandelträdet är inte särskilt noga med var det växer och trivs i både frodiga dalar och på torra bergssluttningar. Det verkar faktiskt som om träet luktar starkare ju torrare och magrare jordmånen är. Trädets stora, läderartade blad påminner om lagerbärsblad. Blommorna har ingen doft och växer i klasar ytterst på grenarna. De har fyra kronblad som ser gula ut när de öppnar sig, men så småningom får en mer rödaktig färg.

Sandelträd är så kallade halvparasiter. De får en del av näringen från grannväxternas rotsystem, men kan också överleva på egen hand utan någon värdväxt. En mängd olika växter kan fungera som värdväxter för sandelträdet, till exempel högt växande gräs som vilda sockerrör (saccharum spontaneum), palmer samt växter i familjen araliaväxter. När sandelträdets unga rötter kommer i kontakt med värdväxtens rötter utvecklar de sugorgan längst ut som tränger in i värdväxtens rötter. Allteftersom sandelträdet växer utvecklas upp till två centimeter stora rotknölar som gör att trädet kan ta över värdväxtens rötter. Sedan suger det åt sig så mycket näring att värdväxten får problem att växa.

Användning

Den eteriska sandelträoljan som utvinns ur träet har en krampdämpande och antibakteriell verkan. Dessutom har oljan en antiviral effekt och kan därför hjälpa mot herpes. Den eteriska oljan utvinns ur sandelträdets rödaktiga kärnved och spelar en viktig roll i parfymindustrin. För framställning av oljan används fällda träd som är mellan 30 och 60 år gamla. För att komma åt kärnveden lät man tidigare fällda stammar ligga på marken och naturen ha sin gång. Vita termiter attackerade så småningom barken och den mjuka splintveden, så att kärnveden efter några månader var helt blottad. Idag används maskiner för samma process. Därefter krossas kärnveden till mindre spån för utvinning av eterisk olja med hjälp av vattenångdestillation. Sandelträspån används för att fylla ut tuggtobak och lämpar sig även för rökelse på kol. Av det malda träet kan man också tillverka rökelsepinnar. Detta gör man genom att blanda trämjölet med till exempel arabiskt gummi och kol, rulla ut det och låta det torka. Det sandelträvatten som uppstår under vattenångdestillation används bland annat i rakvatten för att ge det en maskulin doft.

Värt att veta

Det botaniska namnet ”santalum” härstammar antagligen från ”candráh”, som betyder ”skinande vit” på sanskrit och beskriver träets ljusa färg. ”Album” betyder också vit.

Den äldsta referensen till sandelträ kommer från 400-talet f.Kr. och finns i Nirukta – en kommentar till Vedaskrifterna. Eftersom termiterna inte kunde förstöra den hårda och aromatiska kärnveden har sandelträdet alltid setts som ett skyddande träd i Indien som kunde driva bort onda andar med sin doft. Träet tillägnades guden Shiva och användes för att bygga tempel och gudastatyer.

Enligt hinduisk tro bidrar sandelträ till en bättre reinkarnation. Avlidna härskare balsamerades därför med den eteriska oljan, och även idag används sandelträ i begravningsbål för rika indier. Enligt en indisk legend är sandelträdet alltid omgivet av ormar som förhäxats av trädets söta doft. Dessutom ska sandelträpulver hjälpa till att neutralisera orm- och skorpiongift. Inom yoga är sandelträ förbundet med rotchakra och sägs väcka kundalinienergin, det vill säga har en stimulerande effekt på sexlusten. Arabiska läkare förde sandelträdet med sig till Europa under medeltiden, där det först dök upp i italienska apotek på 1400-talet. Den tyska naturforskaren, läkaren och botanisten Adam Lonitzer (1528-1586), även känd som Lonicerus, nämnde sandelträdet i sitt verk om örter som publicerades 1557.

Han noterade att sandelträ kunde blockera strömningar, stärka hjärtat, magen och levern, rena blodet och hjälpa mot törst och uttorkning. I mitten av 1800-talet behandlade läkarna gonorré med sandelträ.

Ayurvedisk medicin beskriver sandelträ som bittert, kylande, sammandragande och lugnande. Omslag med pulveriserat sandelträ och rosenvatten användes mot inflammation och hudsjukdomar.

Inom aromaterapin används sandelträ vid särskilt krävande tankearbete. Den harmoniserande doften ska ha en lugnande effekt, hjälpta till att lindra spänningar och bidra till inre frid. Rött sandelträ (Pterocarpus santalinus L.) har inget släktskap med vitt sandelträ trots sitt namn. Det röda träet i detta träd, som tillhör familjen ärtväxter, används ofta i te för att ge lite extra färg. Idag tror man inte att rött sadelträ har någon medicinsk verkan. Under lång tid spelade det däremot en viktig roll vid färgning av ull.

♦♦♦♦