Dr. Hauschka

Rödklöver

Synonymer: Foderrödklöver, amerikansk rödklöver, strandrödklöver, ängsrödklöver
Vetenskapligt namn: Trifolium pratense L.
Familj: Fabaceae (ärtväxter)

Habitat

Europa och Asien

Beståndsdelar

Flavonoider, fytoöstrogener (isoflavoner), häribland genistein, daidzein, biochanin A och formononetin, eteriska oljor och garvsyra.

Beskrivning

På snart sagt varje äng från maj till och med september tittar rödklöverns små runda, rödvita igelkottsliknande huvuden fram. Klöverns stjälkar, som ofta är röda, kan bli upp till en halv meter långa och breder ut sig som en matta från en kort jordstam. De trebladiga långa klöverbladen har en karaktäristisk ljusare fläck och stjälkarna och bladen är täckta av vita små hår. I blommans huvud finns otaliga små avlånga enskilda blommor som bara kan få besök och pollineras av humlor med långa snablar. Humlorna älskar rödklöverns blommor eftersom de är rika på nektar och är alltså en rik honungsgömma. Som i alla ärtväxter pågår det en process i rödklöverns rötter med så kallade symbiotiska bakterier (Rhizobiaceae) för att öka tillgången på kväve. Kväve är livsviktigt för att kunna bygga upp proteiner och arvsmassans DNA. Kvävet måste dock vara bundet i till exempel nitrat eller urinsyra, annars kan de flesta organismer inte ta upp det. Kvävet finns emellertid bara bundet i begränsade mängd. I denna symbios kan symbiotiska bakterier binda det livsviktiga kvävet som de flesta organismer annars inte kan tillgodogöra sig och bakterierna gör därför kvävet tillgängligt för både sig själva och rödklövern. Så hjälper den ena handen den andra i äkta symbios.

Användning

Garvsyran i rödklövern hjälper mot olika sorters slemhinneinflammationer, till exempel invärtes inflammationer vid diarré. Som omslag har den en sårläkande effekt. Inom folkmedicinen används te på rödklöver mot hosta.

 Rödklöver innehåller dessutom extra mycket isoflavoner, substanser som påminner mycket om östrogener och därför betecknas som fytoöstrogener. De underbygger huden vid för tidiga ålderstecken. Vid invärtes bruk hjälper isoflavonrika rödklöverextrakt mot klimakteriebesvär och dessa tåls bra av alla.

Värt att veta

Släktnamnet Trifolium av latinets tres, tria = tre och folium = blad beskriver det trebladiga klöverbladet, men artnamnet pratense av latinets pratum = äng beskriver platsen där rödklövern växer.

 Inom jordbruket är den proteinrika rödklövern den viktigaste foderväxten. Rödklövern är så livskraftig och förnyelsebar att den utan problem klarar av att klippas ner flera gånger på ett år. På så sätt ger den kontinuerligt foder av högsta kvalitet till våra nötkreatur som i sin tur ger oss mjölk rik på proteiner. Genom symbiosen med symbiotiska bakterier ger den samtidigt näring åt den jord som den växer i tack vare olika kväveföreningar. Detta kallas för gröngödsel. Klöverodling omnämns först i skrift på 1000-talet. Hildegard av Bingen (cirka år 1098– 1179 e. Kr.) hänvisade i sin ”Physica” till rödklöverns helande egenskaper, och så även hennes kolleger i örtböcker från 1500-talet.

 Rödklövern är inte lika känd som foderväxt eller helande ört. Lyckoklövern med sina fyra blad är däremot välkänd, särskilt vid nyår varje år i vissa länder. Två missförstånd ligger till grund för detta. Det första är att de fyra bladen egentligen består av ett enda blad, men att bladet består av fyra delar.

 Det andra är att de lyckoklöver som säljs ute i handeln oftast inte alls är släkt med vår klöver som enligt traditionen är den som ger tur, utan dessa är i stället så kallade rosettoxalis (Oxalis tetraphylla) .

 Den gamla folktron kan härledas till kelterna, även om det också sägs att Eva lär ha tagit med sig en fyrklöver som minne av den lyckliga tiden i paradiset när hon fördrevs därifrån. Enligt kelterna var klövern välsignad av deras gudinnor och en lyckosymbol och talisman mot onda andar som kunde drivas bort genom trolldom eller som gav bäraren synska förmågor. Det sades att de keltiska gudinnornas fotspår kunde ses i blommande klöver och bara det gjorde den välsignad. Det trebladiga klöverbladet var en symbol för de största mysterierna: gudarna som alltid hade tre gestalter, det tredelade samhället med vanligt folk, hjältar och druider, och druiderna som i sin tur bestod av filosofer (druiderna själva), barder (sångare) och vater (schamaner). Det fyrbladiga klöverbladet däremot symboliserade den perfekta harmonin och var en symbol för lycka. Den som hittade ett sådant utan att leta efter det hade lyckan på sin sida.

 Än idag hyllar irländarna klövern som sin nationalsymbol. En shamrock, som klöver heter på iriska, bärs av alla irländare världen över varje år den 17 mars på Irlands nationaldag, St. Patricks Day. Denna sed går tillbaka till en händelse i den helige Patriks liv (cirka år 389–461 e. Kr.). När Irland kristnades lär han ha kunnat förklara treenigheten i form av fadern, sonen och den helige ande med hjälp av ett klöverblad. Kelternas gamla riter spelar dock fortfarande en roll idag, rödklöver finns till exempel alltid med i brudbuketten som en gammal symbol för kärlekens trollkraft och fruktbarhet.

Otaliga folksagor berättar att en fyrklöver skyddar den resande mot olyckor, den gör att kyrkans män tappar fattningen och att den som bär den kan känna igen häxor eller sia om ett förestående bröllop. Det engelska ordspråket ”to live in clover” kan översättas ungefär med ”att leva i sus och dus”.

 Varför en del klöver får fyrdelade blad har förresten ännu inte kunnat förklaras helt. Antagligen orsakas detta av en genetisk mutation som eventuellt kan utlösas av miljöfaktorer. Ännu fler än fyra klöverblad kan hittas på en blomma och naturligtvis har även de också olika betydelser.

Växten i våra produkter

För produkterna Regenerating Serum, Regenerating Day Cream, Regenerating Neck and Décolleté Cream, Regenererande ögoncreme och Regenerating Body Moisturizer förädlar WALA:s anställda rödklöver från kontrollerade ekologiska odlingar. Satsen får stå och mogna i stora stengodskärl under sju dagar. Varje morgon och kväll rör WALA:s anställda kraftigt om i den essens som skapas och släpper då in ljus på vätskan som annars står i mörker. En rytmisk process som låter naturens polaritet flyta in i essensen.

♦♦♦♦