Beskrivning

Det anspråkslösa och snabbväxande neemträdet trivs i varma tropiska klimat. Trädet kan bli upp till 12 meter högt och har rött trä under den ljusgrå barken. Bladen påminner om askens blad. De kan bli upp till 50 centimeter långa och bildar ett löst och luftigt bladverk. Från februari till april har trädet rödvioletta blomsterklasar med en syrenliknande doft. Ur blommorna utvecklar sig körsbärsstora, guldgula stenfrukter med träaktiga och kantiga kärnor.

Användning

Det sägs att neemträdet är ett mirakelträd som kan läka allt som plågar mänskligheten. Vad det verkligen kan göra återstår att undersöka. Det som redan är bevisat är dess många mikrobdödande, antiinflammatoriska och immunstärkande egenskaper. Det är till exempel bevisat att bladextrakt från neemträdet är effektivt mot 14 olika svampar (bland annat candida) och flera typer av bakterier (bland annat gula stafylokocker och tyfusbakterien salmonella typhosa). Bladextraktet har också en hämmande inverkan på virusinfektioner som smittkoppor, vattkoppor, hepatit B och herpes. Alla delar av neemträdet används i den indiska ayurvediska medicinen, där trädet uppskattas för sina kylande, formande och torkande egenskaper.

Neembladen används ofta för daglig vård av hud, hår, naglar, tandkött och tänder. Extrakt från neemblad har också en rad terapeutiska tillämpningar på grund av sin milda antiseptiska och stärkande effekt. Extraktet används till exempel vid svaghetstillstånd och starka processer i nerver och sinnesorgan som håravfall, mjäll, huvudlöss, svampinfektion i naglarna, kronisk periodontit och eksem. Neembladen hjälper även till vid störningar i ämnesomsättningen som ger upphov till oren hy, akne, inflammation i nagelbädden och svårläkta sår. Innehållsämnet azadiraktin, som utvinns från fröet, är ett miljövänligt insektsmedel som används mot olika insekter.

Värt att veta

Mahognyfamiljen omfattar tropiska trädarter som mahogny.

Enligt indisk mytologi lever en av Indiens äldsta gudinnor, Sîtalâ, i nimträdet och sägs kunna bota svinkoppor. Därför var det förr i tiden brukligt att plantera nimträdet i närheten av tempel och hem som skydd mot sjukdomar. Trädets grenar används i nyårsritualer och vårkurer. När ett barn föds dekoreras hemmet med grenarna så att barnet blir välsignat med gudomlig hjälp. För att väga upp för det faktum att man stör Sîtalâ och använder delar av hennes hem, lägger man offergåvor framför trädet innan man bryter av grenarna.

Det skuggivande trädet planteras fortfarande på gator och fält eftersom det gör luften frisk och håller insekterna borta. På grund av nimträdets många olika egenskaper kallas det också ”landsbygdsapotek” i Indien. Grenarna används även för tandvård. Unga grenar tuggas tills de blir slitna som penslar och används sedan som tandborstar. Under de senaste åren har nimträdet dessutom lockat allmänintresse av andra skäl. År 1995 beviljades det amerikanska kemiföretaget W.R. Grace (som stod bakom ett nimbaserat insektsmedel) patent på nimoljans verksamma ämne. Mer än en halv miljon indier intog gatorna i Bangalore för att protestera mot patentet och försöket att frånta dem rätten till det heliga nimträdets verksamma ämne. Indiens regering överklagade beslutet och patentet drogs in av det Europeiska patentkontoret den 10 maj år 2000.

Växten betraktad på annat sätt

Elementen värme, luft, vatten och jord är jämnt fördelade i nimträdet, inget element tycks dominera. Neemträdet som läkeväxt sörjer därför för att harmonisera organismen och reglera störningar i ämnesomsättningen som påverkar hyn och huden.

Växten i våra produkter

Nimblad används av WALA sedan Elisabeth Sigmund, kvinnan bakom Dr. Hauschkas hudvårdsprodukter, tog med sig denna läkeplanta hem från en studieresa till Indien.

♦♦♦♦