Beskrivning

Varje hobbyträdgårdsmästare bör någon gång ha träffat på läkemalva. Läkemalvan har stora vita eller rosa blommor med violetta ståndare och tillhör familjen malvaväxter, som finns över hela världen och kan vara både örter, buskar och träd. Blommorna sitter i klasar och öppnar sig mellan juni och augusti. Växten kan bli upp till en och en halv meter hög och har tre- till femflikiga blad som sitter i en spiral på stjälken. Bladen är täckta med silkeslent hår på båda sidorna som ger dem ett grågrönt utseende. Läkemalva växer bäst i salt- eller kalkhaltig jord. Den trivs också bra i fuktiga områden och på flodstränder.

Användning

Utöver bladen används främst rötterna på denna tvååriga växt som sedan urminnes tider har varit känd för sitt höga innehåll av växtslem.  Växten används invärtes vid buksmärtor, diarré och tarmproblem, kronisk astma, dammlunga, emfysem och hosta samt vid inflammation i mun, svalg och tandkött. Utvärtes används läkemalva vid hud- och brännskador samt bölder och varbildning. Växtslemmet lägger sig som ett skyddande skikt på det skadade eller inflammerade området och skyndar på läkningsprocessen. Läkemalvans blommor och blad kan också tillredas hemma. Bladen kan kokas till en massa för sårbehandling. Blommorna kan kokas med honung och användas som hostmedicin. Om man har ont i halsen hjälper det att tugga rå läkemalvarot. Inom hudvården används läkemalva i tvål, hudvårdsprodukter och tandkram samt i rak-, ansikts- och munvatten.

Värt att veta

Läkemalva odlades redan på 700-talet som läkeört enligt en förordning av Karl den Store. I Sverige introducerades växten av munkarna och användes invärtes och utvärtes mot inflammationer. Det vetenskapliga namnet ”althaea officinalis” bestämdes av Carl von Linné år 1753. Släktnamnet ”althaea” kommer från grekiska ordet ”althos” som betyder ”att bota”. Artepitetet ”officinalis” kommer från det latinska ordet ”officina”, som betyder verkstad eller apotek. På grund av växtens starka läkekraft kallades läkemalva tidigare också bismalva, som betyder ”dubbelt så verksam som malva”. Omvandlat socker lagras i växtslemmet som är läkemalvans energireserv. Mängden växtslem i läkemalvans rötter är störst på vintern och minskar på våren när växten behöver energi för att växa. Läkemalvans rötter skördas därför på vintern i WALAs läkeörtsträdgård, och främst från mitten av januari under torra dagar.

Växten betraktad på annat sätt

Läkemalva kan överleva i torra områden med salthaltig jord eftersom den har en förmågan att upprätthålla köttiga rötter med hög vattenhalt. På så sätt kan den även bilda många slemceller. Denna förmåga att upprätthålla fuktbalansen trots extrema yttre förhållanden överförs till huden. 

Växten i våra produkter

På grund av läkemalvans vårdande och fuktighetsgivande egenskaper används både blad och rötter i Dr. Hauschkas hudvårdsprodukter. 

♦♦♦♦