Dr. Hauschka

Johannesört

Synonymer: Äkta johannesört, randpirk eller äkta mannablod.
Vetenskapligt namn: Hypericum perforatum L.
Familj: Hypericaceae (Johannesörtsväxter)

Habitat

Kommer ursprungligen från Europa och Sibirien. Utbredd från centrala Sibirien till Kina och Nordafrika. Infördes i Ostasien, Nord- och Sydamerika, Australien och på Nya Zeeland.

Beståndsdelar

Innehåller eteriska oljor, flavonoider, hartser, garvämnen och hypericin.

Beskrivning

Det är lätt att känna igen johannesört på dess fläckar. När man håller upp johannesörtens gröna blad mot ljuset ser det ut som om de är prickiga. I verkligheten är de så kallade ”prickarna” körtlar som innehåller en vätska av eteriska oljor och hartser. Ett annat kännetecken är att de fembladiga blommorna ändrar färg från gul till blodgul om man gnuggar dem. Den blodröda färgen är för övrigt det som karaktäriserar johannesörtoljan. Den perenna johannesörten kan bli upp till 90 centimeter hög. De träaktiga stjälkarna har många grenar som är fulla av fembladiga blommor från maj/juni till augusti/september, och bladen är täckta med oljekörtlar. Den oljehaltiga växten trivs bra i vägkanter, ljusa skogar och buskage och på ängar, åkrar och i områden där det finns mycket sol.

Användning

Johannesört är känd för behandling av mild till måttlig depression. Johannesört stimulerar också blodcirkulationen och bidrar till återuppbyggande och näringsgivande processer i våra nerver och sinnesorgan. Den karaktäristiska röda oljan hjälper vid applicering mot nervsmärta, reumatism, ryggskott och stukningar. Med sina lugnande, smärtstillande och sårläkande egenskaper hjälper den inte bara mot narig, irriterad och rodnad hud, utan också mot lättare brännskador. Men hur kan man använda johannesört mot brännskador när fotosensibilisering anges som en möjlig biverkning vid användning av johannesört?

Vad innebär fotosensibilisering?
Fotosensibilisering anges ofta som en möjlig biverkning vid användning av johannesört. Det beror på att huden blir mer känslig för solljus när johannesört används invärtes. Det har man i alla fall observerat hos betesdjur med ljus hy, som ätit mycket johannesört och fått utslag och blåsor. Hos människan kan sådana biverkningar endast uppstå genom en extrem överdos av johannesört. Dessutom förekommer denna effekt mycket sällan vid utvärtes användning, som t.ex. i form av olja. När växten används som olja har den faktiskt en lugnande effekt på huden vid till exempel solbränna.

Värt att veta

Namnet ”hypericum” kommer från de grekiska orden ”hyper” som betyder över och ”ericos” som betyder bild, och tros hänvisa till det faktum att man kan se en bild när man tittar på bladens nästan genomskinliga glandellika porer.

Det finns många legender om johannesört. En legend säger att johannesörten fick sin röda färg av Johannes Döparens blod, medan en annan berättar att Johannes samlade örterna som var indränkta i Jesu blod under Kristi kors. Namnet fick ytterligare stöd av det faktum att läkare och tjänande bröder av Johanniterorden (uppkallad efter Johannes Döparen) vid tiden för korstågen ofta använde örten vid sårbehandling.

I sin vrede över johannesörtens extraordinära helande kraft ska djävulen enligt sägnen ha angripit växten med en nål och gjort tusen hål. Denna legend talar om de många svarta prickar på bladen som är växtens oljekörtlar och ser ut som små nålstick om man håller upp bladet mot ljuset.

Germanerna tolkade den röda saft som väller upp när man gnuggar blommorna som solguden Baldurs blod, eftersom han alltid offrade sig för jorden vid sommarsolståndet.

Johannesörten ger sig mer än någon annan växt hän åt solen och tillhör de magiska växterna vid sommarsolståndet. Om örten är i full blom tre dagar efter midsommar och har sommarsolens fulla kraft inom sig ska dess helande förmåga vara som allra starkast. Då har ljuset nått sin höjdpunkt och solen förenar sig med jorden. Människor har i århundraden haft stora fester för att hedra denna förening mellan ljus och jord, ande och materia. Traditionen lever vidare än idag i vissa nordiska länder, där man dansar runt en midsommareld.

Johannesörten kallades även ”fuga daemonum” (demonernas fiende) eftersom man trodde att den hade förmågan att fördriva onda andar. Därför hängdes örten ofta upp runt fönster och dörrar för att hålla oväder och demoner på avstånd.

Dessutom lämpar sig johannesört för färgning av textiler, som då får en gul till gulgrön färg.

Växten betraktad på annat sätt

Johannesörtens solgula blommor på raka stjälkar sträcker sig mot solen och har flest verksamma ingredienser runt sommarsolståndet. Detta kommer till uttryck i örtens solliknande väsen. Örtens torra och hårda stjälk står i skarp kontrast till de frodiga blommorna. De delar som befinner sig mellan blomman och skotten brukar krympa och torka in. Denna egenskap gör att växten kan reglera sin form och sitt utseende, och visar hur mångsidig denna urgamla läkeväxts helande förmåga är. I egenskap av ljusets växt sörjer johannesörten för att bota melankoli och hjälper invärtes mot psykiska besvär och utvärtes mot solbränna. Örten ger stöd åt återuppbyggnadsprocesser i nerver och sinnesorgan, antingen vid sårbehandling eller vid depression.

Växten i våra produkter

Johannesörtens antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper gör att den används i de av Dr. Hauschkas hudvårdsprodukter där en lugnande och stärkande effekt på huden eftersträvas.

♦♦♦♦