Beskrivning

Alla känner till de gula, ovala citronfrukterna, och det är idag svårt att föreställa sig ett kök utan dem. Botaniskt sett är citronen ett bär med fruktkärnorna inuti. Trädet med denna sura citrusfrukt, vars utseende och smak har bidragit till flera ordspråk, växer främst i orangerier och botaniska trädgårdar i vår del av världen. Trädet behöver varmare klimat för att växa och kan bli upp till fem meter högt. De mörkgröna och läderartade bladen har en aromatisk doft. Trädet blommar året runt och gör det möjligt att skörda mogna citroner tre till fyra gånger på ett år. Blommorna är vita på insidan med en djup rosa färg på utsidan.

Användning

Citron används främst som livsmedel. Efter bananer och vindruvor är citronen den viktigaste frukten i världshandeln. Citron har en mängd olika användningsområden. Den används ofta som smak- och lukttillsats i många livs- och rengöringsmedel.

I den antroposofiska medicinen används citron för att behandla allergiska sjukdomar.

Citronsyra värderas högt i den kosmetiska industrin som en av de fruktsyror eller AHA-syror (alfahydroxisyror) som nyligen har blivit populära på grund av sin förmåga att minska och förebygga rynkor.

Värt att veta

Citrusfrukterna har namnet ”citrus” tack vare sin starka lukt, som håller mal och andra skadeinsekter på avstånd. Det grekiska ordet ”kedrus” användes för att beskriva starkt doftande trädarter som också höll skadeinsekter borta, exempelvis livsträd, enbuske och cederträ (cedrus). Språkbruket blev därefter oklart och citrusfrukterna fick behålla namnet.

Citrusfrukter som citron odlades redan för mer än 4000 år sedan i Kina. Frukterna ansågs som dyra produkter och reserverades från början åt kejsaren och högre ämbetsmän. Citronträden kallades ”guldhuvade slavar”, eftersom de gav sina ägare rikedom och prestige. Alexander den store kom i kontakt med citronen, ”det gyllene äpplet”, på sitt fälttåg genom Asien (334-324 f.Kr.) Det var emellertid inte förrän flera århundraden senare som citronen nådde vår del av världen. Förmodligen fördes den till Europa av araberna på 900-talet.

En speciell variant av citron, som kallas ”ethrog” eller ”esrog”, spelar tillsammans med palmblad, myrten och sälgkvistar en rituell roll under firandet av den judiska lövhyddohögtiden (sukkot). I Marc Chagalls berömda målning ”Jour de fête (Le Rabbin au citron)” syns en sådan frukt. Frukten måste vara klargul och felfri och får endast användas om den är formad som ett torn (bred nedtill och smal upptill). För att få denna form, som sällan förekommer i naturen, odlar israeliska citrusproducenter de unga frukterna i speciella glasbehållare. I september varje år plockas noggrant utvalda, mogna frukter för hand och förpackas i hampa innan de skickas till judiska samhällen runt om i världen.

Växten betraktad på annat sätt

Citronens läderartade skal skyddar den saftiga insidan genom att hålla kvar fukten och hindra den från att rinna ut. Denna konst visar citronen allergiker med exempelvis hösnuva, som ständigt måste kämpa med rinnande näsa och ögon. Citronen erbjuder här sin formkraft. I hudvårdsprodukter har denna formkraft en åtstramande effekt på huden. 

♦♦♦♦