Dr. Hauschka

Björk

Synonymer: Några arter är glasbjörk, vårtbjörk, hängbjörk, gulbjörk, vårträd, vitbjörk och låglandsbjörk.
Vetenskapligt namn: Betula pendula Roth
Familj: Betulaceae (Björkväxter)

Habitat

Växer i Central- och Nordeuropa och i bergen i Sydeuropa.

Beståndsdelar

Bladen innehåller flavonoider, eterisk olja, bitterämnen, garvämnen, saponiner och vitamin C.
Björksav innehåller invertsocker, organiska syror, salter, proteiner och växtsubstanser.Näver innehåller betulin, fytosteroler, garvämnen, bitterämnen, eterisk olja och hartser.

Beskrivning

Björken är ett träd i en klass för sig. Trädets vita, slanka figur med svarta ovaler reser sig elegant med grenar som hänger vackert böjda i en svag båge. Vinden leker lätt i kronan och få de följsamma grenarna att röra sig som böljande hår. Man vet att det är vår när trädets lätt gröna diamantformade blad börjar synas. På hösten däremot får björkens bladverk en vacker och gyllene färg som lyser på avstånd. Allergikerna blir inte lika entusiastiska när trädet i april/maj öppnar sina hängen och vinden sprider hanblommornas gula pollen över hela landet. Under denna period är vägar och områden där björken växer beströdda med ett gult pulver. I motsats till mindre vanliga björkarter växer hängbjörken på torra platser. Det är ett av de första träden som flyttar in i områden med lite vegetation, vilket i sig är en mycket banbrytande prestation. Därför var det också ett av de första träden som koloniserade öppna ytor när istiden tog slut och glaciärerna drog sig tillbaka.

Användning

Björkens främsta effekt är att stimulera njurfunktionen till att öka mängden av urin, så att urinblåsan och njurarna spolas rena. På grund av denna egenskap använder man björk vid urinvägsinfektioner och för att förhindra njurgrus och njursten. Som te används björk mot ämnesomsättningssjukdomar, reumatism och gikt. På grund av björkens stimulerande effekt på ämnesomsättningen används den i behandlingar som också har en renande effekt på huden. Björktjära, som utvinns ur bark, grenar och rötter av björk genom torrdestillation, används främst inom veterinärmedicinen mot skabb och andra hudsjukdomar. Björksaft, som framställs i mars och april genom att tappa saven från stammen, ska hjälpa mot håravfall, mjäll och fett hår.

Värt att veta

Variationer av begreppet björk har påträffats både på sanskrit, slaviska och germanska språk. Begreppet hänvisar alltid till den ljusa glansen hos den skinande vita barken. Det vetenskapliga latinska namnet ”betula”, som kommer från galliskans ”betu” och betyder lim eller harts, användes också av romarna. ”Pendula” kommer från det latinska ordet ”pendere”, som betyder ”att hänga ner”.

I livets kretslopp representerar björken tillväxt och utveckling. Som en försmak av våren var björken en symbol för förnyat liv, renhet och ungdomlighet. På grund av trädets utseende ansåg man tidigare att man kunde se dess själ i form av en jungfru omgiven av ljus, magi och helande kraft. Björkfesten var för människorna i de nordliga länderna alltid en hyllning till pånyttfödelsen och föreningen mellan himmel och jord. Denna tradition fortsätter än idag med majstången, från det tyska ordet ”mai” (eller ”mej”), som betecknar gröna lövkvistar, i synnerhet av björk.

Björkens användningsområden verkar oändliga. Stenåldersmänniskorna tillverkade kläder av bast, skor och behållare av näver och pilspetsar och harpuner fästes på skaft med hjälp av björktjära. I Lappland använde man ung bark, som är mjuk och smidig som läder, för att tillverka plagg och fotbeklädnad. Tunna grenar användes för att binda kvastar.

Näver användes vid garvning och som papper. Eftersom näver är vattentät täckte invånarna i de nordliga breddgraderna sina tak med björkens bark. Och eftersom träet är lätt och starkt byggde indianerna i Nordamerika sina kanoter av just björk. Näverns isolerande effekt mot luft och vatten gör björken till det mest vinterbeständiga trädet som vi känner till.

Björktjära gör att veden brinner även när den är fuktig. Dessutom utgör björktjära grunden till den parfym som kallas ”ryskt läder”.

Björksaft betraktades redan av germanerna som en skönhetsdryck. Knopparna och unga blad är också lämpliga som tillsats i kvarg.

Den törstiga björken planteras idag ofta på fuktig jord för att hjälpa till med dränering.

Växten betraktad på annat sätt

Två egenskaper kännetecknar björken – trädets ljusa, vårliga väsen och dess enorma behov av vatten. Vattnet som björken suger åt sig stannar inte kvar i trädet utan fortsätter uppåt mot trädkronan och avdunstar snabbt. Ju torrare björken är desto snabbare gulnar bladen på hösten. Det verkar helt enkelt som om vattenflödet hjälper till att hålla trädet ungt. Denna bild av björken speglar dess effekt som läkeväxt. Den får något i den mänskliga organismen att flöda och hjälper mot sjukdomar där brist på flöde orsakar smärtsamma överbelastningar.

♦♦♦♦