Dr. Hauschka

Världens första ekologiska mangosmör

  • Mangofrukt

    Mangofrukt

  • Mangoträd

    Mangoträd

Mangosmör – fram till idag kunde denna viktiga råvara för hudvård och kosmetik  inte fås ekologiskt. Idag är det annorlunda. Dr. Hauschka har nämligen sjösatt ett råvaruprojekt i Indien för detta. Projektet och råvaran har klarat av testfasen med det resultat att Dr. Hauschkas produkter numera enbart tillverkas av ekologiskt mangosmör. Den värdefulla ekologiska råvaran har dock sitt pris, men för Dr. Hauschka är det värt det.

Mer information

Christine Ellinger är den drivande kraften bakom det ekologiska mangosmöret. Hon arbetar som inköpare av råvaror på WALA Heilmittel GmbH som tillverkar Dr. Hauschkas produkter. WALA är intresserad av att bygga ut det ekologiska jordbruket i hela världen. Ekologiska odlingar innebär nämligen mindre användning av konstgödsel och bekämpningsmedel. ”Både människan och naturen vinner lika mycket på det”, säger Christine Ellinger. WALAs råvaruinköpare kunde nämligen inte förstå att man odlade så bra mangofrukter från certifierat ekologiskt jordbruk utan att den värdefulla kärnan förädlades vidare. ”Frukterna fås som färsk frukt, men merparten hittar sin väg till konsumenterna som saft eller torkad frukt”, förklarar Christine Ellinger. Kvar återstår skalet och stenen. Och just denna sten fångade Christine Ellingers intresse, eftersom dess kärna innehåller denna värdefulla råvara.

Ekologiskt mangosmör – ett förädlingsprojekt

Stenfrukten mango odlas i många länder. Christine Ellinger reste till olika världsdelar och pratade med många människor innan hon år 2008 hittade den riktiga partnern att inleda en dialog med – indiern Nanalal Satra. Nanalal Satra är VD för Castor Products Company som sedan några år tillbaka producerar kallpressad ekologisk ricinolja åt WALA. ”Nanalal Satra förstod genast vad vi behövde”, berättar Christine Ellinger. Trots det dröjde det ganska så länge innan många frågetecken om den ekologiska tillverkningen av mangosmöret hade rätats ut. Christine Ellinger bröt ny mark genom sitt projekt, eftersom WALA till dess hade köpt in mangosmöret som färdig råvara i brist på andra alternativ. Många frågor skulle besvaras: ”Hur kan mangokärnan utvinnas ur mangostenen?”, ”Hur kan sedan mangosmöret utvinnas ur kärnan?” eller ”Hur kan man se till att mangosmöret hålls stabilt utan att det konserveras?”. ”Först visste vi inte vilka fruktmängder vi behövde för att täcka vårt behov av ekologiskt mangosmör”, berättar Christine Ellinger. De första förädlingsförsöken gjordes 2009 för att ta reda på detta. Först måste stenarna soltorkas under några dagar innan man kan komma åt mangosmöret. Därefter skärs stenarna upp för hand och kärnan tas ut – som också måste torkas. Detta är en utmaning eftersom regntiden inleds en kort tid efter mangoskörden. I regel måste därför en del av kärnan torkas helt i ugn. För att använda icke-förnyelsebara energikällor så lite som möjligt, satsar Nanalal Satra och WALA på solenergi. ”I en studie har vi undersökt hur kärnorna kan torkas bäst med solenergi”, säger Christine Ellinger. Så snart som alla kärnor har torkats, fraktas de till Tyskland med båt och sedan utvinns det värdefulla ekologiska mangosmöret ur dem. WALAs mål är att kunna importera mangosmöret direkt från Indien, så att ännu mer av förädlingsvärdet stannar kvar i landet. Men redan nu har en hållbar förädlingskedja skapats genom att mangostenarna och -kärnorna inte längre kastas bort eller bränns upp, utan i stället förädlas till en värdefull råvara. Det positiva för Nanalal Satra är att under den tiden på året då den ekologiska utvinningen av mangokärnor pågår kan han sysselsätta 40 extra säsongsarbetare.

Mangosmör – en råvara som är både mjuk och len

Till konsistensen påminner mangosmör om kakaosmör. Det vårdar huden, förser den med olika fettsyror och ser till att den håller sig fuktig och smidig. Små rynkor kan reduceras och narig hud kan behandlas särskilt bra med mangosmör. Det är även bevisat att det bygger upp ett mindre UV-skydd. Mangosmör är ätbart och används därför också vid chokladtillverkning.

Mangosmör hos Dr. Hauschka

Följande produkter från Dr. Hauschka innehåller ekologiskt mangosmör:

Eterisk rosenolja från Etiopien

  • Ur dessa rosor utvinns den första rosenoljan av biodynamisk kvalitet i Afrika.

    Ur dessa rosor utvinns den första rosenoljan av biodynamisk kvalitet i Afrika.

  • Genom närheten till ekvatorn kan man skörda rosorna åtta veckor i Etiopien i stället för fyra veckor som är brukligt i andra länder.

    Genom närheten till ekvatorn kan man skörda rosorna åtta veckor i Etiopien i stället för fyra veckor som är brukligt i andra länder.

  • Rosorna från det etiopiska höglandet är dubbelt så tunga som rosorna i de andra odlingsländerna

    Rosorna från det etiopiska höglandet är dubbelt så tunga som rosorna i de andra odlingsländerna

När det gäller eterisk rosenolja brukar man tänka på Turkiet, Bulgarien, Iran eller Afghanistan – men Etiopien? Det etiopiska höglandet, mest känt för sitt kaffe, lämpar sig alldeles utmärkt för att odla den doftande rosen Rosa damascena, ur vilken den mycket dyrbara eteriska oljan utvinns.

Mer information

2005 började etiopiern Fekade Lakew att på sex hektar land med hjälp av WALA Heilmittel GmbH, odla damascenerrosor enligt den biodynamsika odlingsprincipen. Fram tills idag har han utökat sitt land med 25 hektar. 2012 destillerades den första eteriska rosenoljan. Det är den första rosenoljan av ekologiskkvalitet som någonsin producerats i Afrika söder om Sahara. I enlighet med de höga kvalitetskraven att i största möjliga mån endast använda råvaror från biologisk-dynamisk eller kontrollerat biologisk odling, är det av stor vikt för WALA, tillverkare av WALA läkemedel och Dr. Hauschka Hudvård, att bygga upp nya partnerskap för råvaror. 

Rosenfarmen från firman Terra PLC ligger på 2900 meters höjd, cirka 125 kilometer norr om huvudstaden Addis Abeba, i Debre Birhan. Den höga höjden är idealisk för damascenerrosen. Först började det hela år 2002 med odling av grönsaker. Därefter kom en kort tid med snittrosor. Då dessa inte tålde de sena frosterna, som kan förekomma uppe i det etiopiska höglandet, bestämde sig Fekade Lakew för att odla de mer robusta damascenerrosorna i stället.  Han kom snabbt i kontaktmed WALA som genast blev begeistrade av projektet. ”Vi hade talat om att försöka odla rosor i närheten av ekvatorn”, säger Ralf Kunert, VD för naturamus GmbH. För ju närmare ekvatorn rosen växer, desto längre blommar den. Medan rosorna i de länder som är kända för sina rosenodlingar, Bulgarien, Turkiet eller Iran, blommar inom fyra veckor och därmed även måste skördas då, blommar de i Debre Birhan åtta veckor. ”En jättestor fördel”, förklarar Ralf Kunert, ”eftersom man för lika stor mängd rosor har dubbelt så lång tid för att skörda dem.” Det betyder att plockarna är mindre stressade, man behöver inte heller så många plockare, men kan däremot engagera dem under en längre tid, kanske till och med varaktigt, rosornas kvalitet kan dessutom övervakas bättre vid plockningen och destilleringen utnyttjas mer jämnt. Och ännu en fördel har rosen från det etiopiska höglandet: den är med sina fyra gram per blomma nästan dubbelt så tung som rosorna från de andra odlingsländerna. Där väger rosen mellan två och två och en halv gram.

WALA tar socialt ansvar

I starten av projektet skänkte WALA sticklingar. Nu efter sju år har dessa sticklingar blivit ståtliga rosenbuskar. För att rosorna redan från början skulle få de bästa förutsättningarna skickade WALA en rådgivare för biodynamisk odling till Fekade Lakews och hans medarbetar. Rådgivaren kommer regelbundet flera gånger om året till rosenfarmen och utbildar och ger råd hur man odlar rosor på rätt sätt. För att garantera att de höga kraven som WALA ställer blir uppfyllda genomfördes 2012 också den första certifieringsprövningen enligt Demeters riktlinjer och enligt ”fair for life” – en fair trade-standard. Kostnaderna för detta stod WALA för. 2012 har även ett destilleri inrättats. Destilleriet uppfördes i Etiopien med hjälp av pengar från WALA och – i uppdrag av Bundesministerium für wirtschaftliche Zusammenarbeit und Entwicklung (BMZ–  från det tyska  Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) GmbH under ledning av en bulgarisk expert på destillering, som WALA hade förmedlat. ”För oss är det viktigt, att kunskapen ökar i landet och hos dem som vi  samarbetar med. Hjälp till självhjälp är WALAs motto”, berättar Ralf Kunert. 

Målsättningen för alla WALAs råvaruprojekt är att utvidga den ekologiska odlingen över hela världen. Våra samarbetspartners stöds på plats både ekonomiskt och med experthjälp. WALA förpliktar sig avtalsmässigt att köpa projektets råvaror. Det ger naturligtvis odlarna en framtida säkerhet och lönerna till medarbetarna är därmed garanterade. WALA ser generellt mycket noga på att arbetsförhållanden och löner är rimliga och att man handskas med miljön på ett medvetet och ansvarsfullt sätt. 

En hektar rosor för ett kilo eterisk rosenolja

Ungefär en hektar rosor behövs för att utvinna ett kilo av den dyrbara oljan, som i stort sett används för alla Dr.Hauschka hudvårdsprodukter och i många av WALAs läkemedel. WALA har förpliktat sig, att under tio år överta all rosenolja som produceras på rosenfarmen. ”Därefter bör Fekade Lakew erbjuda sin rosenolja även till andra köpare”, säger Ralf Kunert. ”Vi vill inte att en avtalspartner blir helt beroende av oss utan vi vill att han ska ha fler köpare och på så vis kan stå på egna ben.”

Under tiden har Fekade Lakew arrenderat ytterligare 14 hektar land i Angolela som ligger tio kilometer längre bort. Staten tillåter hittills inte att man äger mark, förutom en mycket liten yta för eget behov. I Angolela växer redan många rosenbuskar och fler ska det bli när bönderna runt omkring följer Fekade Lakews exempel. Det skulle kunna ske snart, för det finns redan några som är intresserade i grannbyn. Om allt går bra kommer snart även de att odla rosor och låta framställa eterisk rosenolja i det nyligen utökade destilleriet från Terra PLC. På så vis utvidgas rosenodlingen i Etiopien och den ekonomiska och sociala situationen för en del av människorna där kan långsamt men säkert förbättras.


Från Godahoppsudden: Isört från Sydafrika

  • Isört från Sydafrika

    Medarbetarna på Parceval Ltd. Pharmaceuticals.

  • Isört från Sydafrika

    Isörtsfält på Waterkloof-farmen.

  • Isört från Sydafrika

    Skörd av isört klockan sju på morgonen.

  • Isört från Sydafrika

    Skörd av isört klockan sju på morgonen.

  • Isört från Sydafrika

    Den skördade isörten vägs.

  • Isört från Sydafrika

    Isört (Mesembryanthemum crystallinum).

  • Isört från Sydafrika

    Fält som hör till Waterkloof-farmen.

  • Isört från Sydafrika

    Förberedelser av växtlådorna.

  • Isört från Sydafrika

    Unga isörtsplantor.

  • Isört från Sydafrika

    Isört (Mesembryanthemum crystallinum).

Isörten, är en växt som specialiserat sig på att lagra vatten för att kunna överleva i Sydafrika där den växer över stora områden och frodas i den stekande solen. Isörten är huvudingrediens i Dr. Hauschkas Med-produkter. Vi har besökt WALAs mångåriga samarbetspartner Ulrich Feiter.

Mer information

Klockan är sju en vintermorgon i Sydafrika, ibisrfåglar bryter tystnaden. Solen har just gått upp när sju medarbetare från det sydafrikanska Parceval Ltd. Pharmaceuticals börjar med skörden av isörten, som växer på fälten till Waterkloof-farmen, som hör till företaget. Det är 14 grader varmt denna augustimorgon, till skillnad från sommartemperaturerna som kan stiga upp till 45 grader. Skördens målsättning denna morgon är 1,5 ton. Isörten har växt väldigt bra så målet är uppnått redan efter tre timmar.
Parceval Ltd. Pharmaceuticals producerar runt tio ton isört (Mesembryanthemum crystallinum) årligen på sin biodynamiskt och ekologiskt certifierade gård. Medarbetarna ansvarar för utvinningen av utsädet, komposten, de unga plantorna och skörden. De kultiverar isörten över vintermånaderna för att den växer snabbare och och blir saftigare då. Ser man isörtens naturliga växtplats förstår man växtens natur.

Ulrich Feiter är grundare och den drivande kraften bakom Parceval Ltd. Pharmaceuticals. Samarbetet med WALA började redan 1986. Då arbetade den utbildade trädgårdsmästaren under nästan två år som studerande på olika avdelningar på WALA och lärde bland annat känna det rytmiska framställningsförfarandet, med vilket man kunde få fram hållbara flytande läkeörtsextrakt, de så kallade tinkturerna. Med dessa kunskaper och på uppdrag av WALA att framställa tinktur ur den värmeälskande växten Bryophyllum reste Feiter till Sydafrika. 

Ulrichs uppdrag i Sydafrika består faktiskt av mer än att leverera produkter. "För mig har det aldrig handlat om att tjäna pengar", säger han när vi frågar honom om hans visioner. För honom var det viktigt att förmedla idéer, skapa kontakter och hjälpa Afrika.  Därför initierade han år 2005 grundandet av AAMPS, Association for African Medicinal Plants Standards. Hittills har beskrivningar av mer än 50 afrikanska läkeväxter publicerats med syftet att göra dem användbara Just nu förbereder han grundandet av en medarbetarstiftelse, där Parceval-personalen kommer att vara ekonomiskt delaktiga och ha medbestämmanderätt i företagets affärer.  En stor utmaning för allas ansvarskänsla, som med tålamod och många samtal bara blir större. Men det är den rätta vägen in i framtiden. 

Biodynamisk ricinolja från Indien

  • Biodynamisk ricinolja från Indien

    I många delar av Indien måste kvinnorna hämta vatten till fots.

  • Biodynamisk ricinolja från Indien

    Shailesh Vyas från NGO Satvik ger råd och informerar bönderna i Kutch om ekologiskt lantbruk.

  • Biodynamisk ricinolja från Indien

    Ricinskörd.

  • Biodynamisk ricinolja från Indien

    Skördade frökapslar av ricin.

  • Biodynamisk ricinolja från Indien

    Nanalal Satra producerar ekologiskt certifierad ricinolja i sin oljepress.

  • Biodynamisk ricinolja från Indien

    Transportsäckar för ricinfrön med miljömärkning och serienummer hjälper till att säkerställa att endast miljöcertifierade råvaror som används i oljepressen.

  • Biodynamisk ricinolja från Indien

    Ricin (Ricinus communis) med mognande frukter.

  • Biodynamisk ricinolja från Indien

    Människorna i Jadsa odlar ricin.

  • Biodynamisk ricinolja från Indien

    WALAs medarbetare Christine Ellinger lyssnar på vad byborna i Jadsa har för önskemål och delar ut Dr. Hauschka-produkter till kvinnorna.

Ricinolja är en vårdande ingrediens i flera av Dr. Hauschkas produkter och basen förbadoljorna. När önskan om att använda ekologiskricinolja kom upp kunde de snabbt konstatera att kvaliteten inte fanns att få tag på någonstans. Det kan vi ändra på, sa Christine Ellinger, inköpare av råvaror på WALA 2005. Därefter tog hon kontakt med sina indiska kontakter medbönder som odlade ekologiskt samt den ideella organisationen Satvik.

Mer information

Satvik är en ideell organisation som grundades 1995 av indiska bönder med intresse för ekologisk odling. Syftet med organisationen var att främja ekologiskt jordbruk, så kallade "regnbevattningsodlingar", i den torra regionen Kutch i norra Indien. Regionen hade upplevt en jordbävning 2001 som kostade minst 20.000 människors liv och samtidigt förstörde möjligheten till försörjning för många av de överlevande. Detta gjorde det ännu viktigare att byta till en odlingsmetod som kostar mindre och samtidigt bibehåller markens bördighet eller till och med ökar den. Satviks ökade insats var nu efterfrågad.

Den första ekologisktcertifierade ricinoljan

Christine Ellinger, utbildad ekotrofolog och agronom, kom precis vid rätt tidpunkt med sin fråga om ekologisk ricinolja hos Satvik. Bönderna producerade visserligen redan enligt ekologiska kriterier men var inte officiellt ekologisktcertifierade. Med ekonomisk hjälp från Satviks rådgivare och med sin mångåriga erfarenhet kunde WALA bidra till att hela odlings- och bearbetningskedjan för ricin kunde ekocertifieras genom IMO (Institutet för marknadsekologi).  Denna kontrollorganisation undersöker produkter, lantbruk, bearbetning, import och handel efter ekologiska kriterier enligt EUsbestämmelser. Så började 2005 ett mångårigt samarbete, som slutligen resulterade i världspremiären för ekocertifierad ricinolja. 

Min dröm är ekologiska ricinfrön

Nanalal Satra, ägare och VD för Castor Products Company i Nandgam (Kutch), har haft kontakt med WALA.sedan 2005.  Genom Christine Ellingers förfrågan och förmedlad genom Satvik, framställer han i sin oljepress sedan 2007 kallpressad ricinolja ur ekologiskt odlade frön som han köper upp av bönderna i regionen – för ett pris som ligger ca 15 till 18 procent högre än vad man betalar för konventionella ricinfrön. Begeistrad över det ekologiska produktionssättet, byggde han år 2009 ytterligare en produktionslinje som certifierades av IMO, där han uteslutande framställer ekologisk ricinolja. De extra inkomster han får från försäljningen av ricinoljan använder Nanalal Satra till att inrätta utrymmen för sina arbetare, för att stötta bönder vid omställningen till ekologisk odling samt vid certifieringen. Han har även gjort det möjligt för dem att använda biogas vid matlagning. Han har redan finansierat biogasanläggningar för 50 bönder med vilken en familj med en ko kan tillaga alla sina måltider, något som är till stor hjälp i en sådan torr och trädfattig region som Kutch.

Målet är ekonomiskt oberoende

Hittills har 140 familjer fått sina odlingar ekocertifierade. De får fram runt 277 ton ricinfrön på en yta av cirka 1 175 hektar och har därmed en fast extrainkomst. Nanalal Satras oljeproduktion på 60 ton om året är mycket mer än vad WALA behöver, så numera samarbetar han med flera handelspartners. ”Det är helt i vår linje”, säger Christine Ellinger. Det handlar ju slutligen om att försöka få igång produktionsgrenar i en strukturellt eftersatt region och att understödja det, så att det blir stabilt och självgående och att hjälpa människorna på plats att bli ekonomiskt oberoende. Vid sidan om den ekonomiska rådgivningen, genomför denideella organisationen hälso- och utbildningsprogram. Även Christine Ellingerlägger stor vikt på den sociala aspekten vid sina besök. Vid hennes senaste besök visade Nanalal Satra stolt de förbättrade personalutrymmena för sina medarbetare. Christine Ellinger blir märkbart glad: Möten mellan olika kulturer kan bära frukt på många vis.     

Rosor från Afghanistan

  • Rosor från Afghanistan

    Barnen leker med de skördade rosorna.

  • Rosor från Afghanistan

    Rosenprojekt i Nangarhar. Bönderna vet numera att Welthungerhilfe noggrant dokumenterar deras leveranser.

  • Rosor från Afghanistan

    Nyplockade rosor läggs i kokkärlet som hör till destilleringsanläggningen.

  • Rosor från Afghanistan

    För utvinningen av rosenolja kokas de nyplockade blommorna i kokkärl. När tillräckligt med vatten har fyllts på, stängs kärlen med lock, över vilka ångan avleds via kondensrör.

  • Rosor från Afghanistan

    En del av rosorna torkas för att exempelvis användas till oljeextrakt.

  • Rosor från Afghanistan

    Efter destilleringen blir rosenblad över, som torkas och skärs till i block som sedan används som brännmaterial.

På initiativ från den tyska hjälporganisationen Welthungerhilfe har 700 bönder i Afghanistan sedan oktober 2004 odlat rosor på mer än 100 hektar mark. Initiativet var ett sätt att minska opiumhandeln - 80 procent av världens opium kommer från Afghanistan.  Med framställningen av rosenolja återuppstod en gammal afghansk tradition. WALA har stött projektet redan från början, eftersom en stor del av rosenoljan som produceras säljs till WALA.

Mer information

Redan sommaren 2006 visade WALA intresse för afghanskodlad rosenolja och har sedan dess stött projektet genom experthjälp och kunskap. Genom samarbetet fick man ännu en källa för den dyrbara råvaran, eftersom behovet av oljor från ekologiskt odlade växter stadigt ökar. Böndernas positiva inställning att följa naturkosmetikens certifieringskrav möjliggjorde samarbetet mellan WALA och tyska Welthungerhilfe. 

www.welthungerhilfe.de

Rosendoft i öknen: Iran

  • Rosendoft i öknen: Iran

    Rosenskörd i Lalehzar-dalen börjar tidigt på morgonen.

  • Rosendoft i öknen: Iran

    Om de odlas korrekt trivs rosor även i mitten av öknen. Denna bild är tagen från ett av de områden som är en del av ett pilotprojekt för biodynamisk odling Mehdi Abad.

  • Rosendoft i öknen: Iran

    Alla i Lahlezar-dalen hjälper till vid den tidsbegränsade skörden av rosorna.

  • Rosendoft i öknen: Iran

    Rosenskörd i Mehdi Abad.

  • Rosendoft i öknen: Iran

    Alla hjälper till att så snabbt som möjligt transportera rosorna som skördats i Lalehzar-dalen till byns destilleri.

  • Rosendoft i öknen: Iran

    Ägarna till de olika rosenfälten får ett kvitto över mängden rosor som de levererat. Därefter får de omgående sin betalning.

  • Rosendoft i öknen: Iran

    Ur de nyplockade rosorna utvinns genom ångdestillation den dyrbara eteriska rosenoljan samt rosenvatten.

  • Rosendoft i öknen: Iran

    Torkade knoppar av damascenrosor ligger till grund för oljeextraktionen, som till exempel finns i Dr. Hauschka Rose Body Oil.

  • Rosendoft i öknen: Iran

    Homayoun Sanati grundade Zahra Rosewater Co. i Iran, som bland annat odlar damascenrosor med ekologisk kvalitet.

  • Rosendoft i öknen: Iran

    Zahra Rosewater Co. i Iran engagerar sig socialt på många områden, de grundade till exempel ett barnhem för flickor i staden Bam som till stor del förstörts genom ett kraftigt jordskalv.

Doften av rosor ligger i luften. Hans Supenkämper går med Mahdi Maazolahi mellan de höga videträden som sträcker sig upp mot den blå himlen och byggnaden med destilleriet till den plats där komposten mognar. De 4 000 meter höga bergen i bakgrunden är fortfarande snötäckta, medan de börjar känna av hettan denna majdag. Lantbrukaren Hans Supenkämper, en stor kraftig man med vänliga ögon, ger som WALAs medarbetare råd till bönderna i Iran när det gäller biodynamiskt lantbruk. Idag går han här tillsammans med Mahdi Maazolahi, lantbruksexpert från Zahra Rosewater Company, på fälten som hör till bergsbyn Mehdi Abad för att inspektera komposten som anlades förra hösten.

Mer information

Pistageskal till kompost

Mahdi Maazolahi, en liten man med tjockt svart hår och runt ansikte, befinner sig ständigt i rörelse. Flinkt rör han sig vid sidan om den store tysken, vars typiska kännetecken är en ljusbrun hatt. Hans Supenkämper är nöjd. Pistageskalen har förmultnat helt, jorden som är finkornig, inte för torr och inte för fuktig och doftar angenämt. Han täcker över komposten noggrant igen med presenningen, som ska förhindra en alltför stor avdunstning i denna ökenliknande omgivning. Det är ju faktiskt ett under att rosorna trivs så bra här, i ett landskap som präglas av vattenbrist. Nästan inga träd och bara något lite glest grönt täcker den hårda marken i denna ensamma bergsregion. En nästan hörbar stillhet omsluter kvinnorna som tyst plockar damacenerrosorna på fältet bredvid. Kring höften har de bundit påsar som de samlar blommorna i. När påsen är full tömmer de blommorna i större säckar, som deras män sedan bär till destilleriet. Deras färgglada kläder och huvudbonader är en härligkontrast till de rosablommande rosenbuskarna.

 
Fälten i Mehdi Abad är testfält från det iranska företaget Zahra Rosewater Company, som de med hjälp av WALA brukar enligt biodynamiska riktlinjer.  Det mesta av den eteriska rosenoljan och rosenvattnet utvinner Zahra i dalen Lalehzar, som ligger på cirka 2 200 meters höjd mitt i Iran.Homayoun Sanati, den 83-åriga grundaren av Zahra Rosewater, berättar gärna hur överraskade han och hans fru blev av den intensiva smaken av mynta i Lalehzar, när de var där för att äta. Att odla rosor på den mark han ärvt av sin far Abdul-Hossein Sanati låg sedan nära till hands. 1 500 bönder samarbetar idag med Zahra Rosewater Company, som till 50 procent hör till stiftelsen Sanati, som Homayoun Sanatis farfar grundade. 

Europas hemlighet på spåren

Haj Ali Akbar Sanati (1858-1938), en vetgirig handelsman från den iranska ökenstaden Kerman, sökte svar på frågan vad det var som gjorde att Europa var så framgångsrikt. Ungefär år 1901 vandrade han iväg till fots för att hitta svaret. Hans väg förde honom över Indien och det osmanska riket ända till Wien. Tio år var han på resande fot tills han återvände till Kerman över Ryssland och Centralasien. Svaret på sin fråga hade han med sig i bagaget. Utbildning och industri var hemligheten som han hade forskat efter. Han startade en textilindustri och grundade ett barnhem för föräldralösa barn i sin hemort Kerman, där barnen inte bara fick ett tak över huvudet utan också fick undervisning, även när det gällde industriarbete. Han tog sig namnet Sanati, som betyder ”industriell”. Vid denna tid hade man inga efternamn i Iran. Ändå tog många av de föräldralösa barnen frivilligt namnet Sanati. I början av 1960-talet grundade Homayoun Sanatis far även ett museum för modern konst och ett bibliotek på samma tomt som barnhemmet och de finns kvar än idag. 

Barnen är vår framtid

”Vi måste lära barnen att tänka själva, inte bara lära sig utantill som i de statliga skolorna.” Homayoun Sanatis ögon lyser när han talar om sitt senaste projekt. Efter sin fars död 1974 övertog han bland annat ledningen för barnhemmet. Efter att han år 2006 gav kemiprofessorn Ali Mostafavi posten som VD för Zahra Rosewater , ägnar han mer tid åt Sanati-stiftelsens barnhem. Vid sidan av barnhemmet för pojkar i Kerman, finns det ett för flickor i staden Bam, som drabbades hårt av en kraftigjordbävning. Det finns dessutom en förskola i Kerman för barn med funktionsnedsättning och ett hem för flickor med psykisk funktionsnedsättning, barn som ofta utsätts för våld och misshandel i sina familjer. Totalt får 200 barn skydd och logi i stiftelsens anläggningar.   Barnen är för Homayoun Sanati Irans framtid. ”Vi måste utbilda mödrarna”, säger han också mycket bestämt. För det är de som lär barnen etiska och sociala normer som de sedan ska bära med sig i livet.   

Rosenmånader

Livlig verksamhet, som i en bikupa, pågår runt destilleriet i Lalehzar under månaderna maj och juni. Med mopeder, åsnor, lastbilar, traktorer eller till fots kommer bönderna för att lämna de nyskördade rosorna. Vid ingången till lagerhallen, där rosorna ligger utbredda och ger ifrån sig en underbar doft, sitter en medarbetare från destilleriet vid en stor våg. Han väger varje säck med rosor, vikten noterar han i en bok och ger bonden ett kvitto mot vilket han sedan får sin betalning. ”Priset vi betalar är bra, och det ska bönderna även vara medvetna om”, säger Ali Mostafavi, VD på Zahra Rosewater. Vid årsslutet betalar Zahra dessutom ut premier till sina avtalsbönder om omsättningen har varit tillräckligt hög. ”Naturligtvis måste vi även investera i företaget”, säger Mostafavi. Vi måste till exempel anskaffa en ny tappningslinje för de cirka 20 olika destillaten – från pepparmynta, videvatten till ”fyrtio örters vatten”, som Zahra framställer vid sidan av eteriska oljor, örtsalter och fruktte. Med denna stora produktpalett kan Zahra nyttja destilleriet även under månaderna utanför den korta rosensäsongen.

Rosenolja och rosenvatten

Allt går mycket snabbt närrosorna lämnas in. I bakgrunden tar arbetare emot säckarna och tömmer ut rosorna på det rena hallgolvet. Blommorna får inte bli heta, för då kan de förlora mycket av den dyrbara eteriska rosenoljan. Därför börjar skörden tidigt på morgonen och alla från Lalehzar-dalen, som inte är sjuka eller för gamla, hjälper till. Destilleriets medarbetare skyfflar rosorna hit och dit med jämna mellanrum för att hålla dem kalla. När destilleriet i grannhallen är ledigt, förs rosorna snabbt dit och inslagna i blåa presenningar lyfts de upp till destillationsanläggningens övre kärl. 500 kilo rosor får plats i ett kärl och får koka tre timmar i 500 liter vatten. Över 900 ton rosor bearbetar Zahra Rosewater varje år. 900 ton rosenvatten och ca 150 liter rosenolja blir det dyrbara resultatet av detta arbete, som kvalitetskontrolleras i det egna analyslaboratoriet. ”Vi arbetar på att försöka höja avkastningen till 1 100 ton rosor per år”, säger Ali Mostafavi,  optimistisk tack vare det långsiktiga samarbetet med WALAWALA köper mer än en tredjedel av den rosenolja som produceras här samt torkade rosor. Nya fält i Shiraz och Dharab ska bidra till expansionen. Mostafavi är glad över det goda samarbetet med WALA och i januari 2008 var han på besök den tyska verksamheten för att bland annat diskutera en gemensam kvalitetsstandard.

Vägledning och utbildning

Zahra Rosewater, som är ekocertifierad av brittiska Soil Association, får sina leveranser från 1 500 självständiga bönder. I kontraktet med Zahra förbinder sig lantbrukarna att inte använda konstgödsel. "Det är en utmaning att få lantbrukarna att avstå från att behandla rosorna med kemiskt framställda hjälpmedel", säger Mostafavi. "Anledningen till detta är att den iranska regeringen subventionerar användningen av kemiska gödningsmedel vilket alltså är det enda uppfödarna känner till när de börjar samarbeta med oss," fortsätter han. Vägledning och utbildning är alltså en viktig del i samarbetet och det är alltså något som jordbrukarna får från bonden Hans Supenkämper, som driver ett biodynamiskt jordbruk för WALA.

Dessutom ger Zahra jordbrukarna rosensticklingar och naturligt gödningsmedel av kompostFör den som bryter mot förbudet att använda kemiskt gödningsmedel, bryts även avtalet för fyra år framåt. ”Men vi lämnar dem därför inte i sticket”, berättar Homayoun Sanati, som har en vision om att hela Lalehzar-dalen ska ställa om till ekologiskt lantbruk, allt från mjölkkor, rosor, frukt och grönsaker. En bonde som använt kemiska gödningsmedel skulle visserligen bli anmäld, men Zahra skulle ändå köpa rosorna av honom, men till ett lägre pris och sedan låta destillera dem i ett destilleri som drivs konventionellt.  Den som samarbetar med Zahra, hör till familjen. Denna sammanhållningvill man förmedla, vilket man gör genom en regelbundet utkommande tidning för bönderna i Lalehzar, som Mahdi Maazolahi sköter. Den skriver om alla nyheter beträffande rosor, intervjuer med bönderna, fester eller förnyelseri byarna, dessutom finns det särskilda sidor för kvinnor och barn. Till det familjära samarbetet hör ävenatt ge familjer som har det svårt ett förskott, att betala ut en sorts pension till gamla människor som inte längre kan arbeta eller att ge juridisk hjälp vid tvister. Zahra har byggt upp vattenförsörjningen i byarna och stödjer skolorna. Ett hälsocenter som Zahra inrättat på plats ger medicinsk bassjukvård. Den som måste till en specialist i Kerman får resan dit ordnad.  Den som vill gifta sig får ett lån till en mycket låg räntesats på fyra i stället för fjorton procent som de iranska bankerna tar. Särskilt begåvade barn får hjälp av Zahra att gå i skola i Kerman. Målsättningen är att de kommer tillbaka välutbildade till sina byar och blir medarbetare. Konceptet är framgångsrikt: Arbetslösheten i Lalehzar är den lägsta i hela regionen. Landsflykt, som är mycket vanligt i hela Iran, därför att lantbruk knappast lönar sig på grund av mellanhänderna, märks knappast här. Till och med det iranska lantbruksministeriet betraktar företaget med välvilja och erbjöd Zahra lån för vidare expansion. Det var dock inte nödvändigt, Zahra kan lätt finansiera sig själv och kan till och med ge en del av sin vinst till Sanati-stiftelsens barnhem.  

”Vi odlar vete på testfält med och utan kemiskabekämningsmedel och jämför sedan både avkastning och kostnader”, säger Ali Mostafavi. Resultaten meddelar han bönderna, som sedan själva kan bestämma om de tycker att ekologisk odling lönar sig. Bönderna ska få en känsla för vad ekologisk odling innebär och sedan av övertygelse kunna bestämma sig för att odla ekologiskt. Även om det ännu inte finns någon marknad för ekologiska produkter i Iran, i bästa fall en antydan till det i Teheran, tror Zahra Rosewater på sin stilla ekologiska revolution.  

Starten

Duvornas kurrande hörs på innergården till det ockrafärgade tegelhuset, som farfar Sanati lät bygga i Kerman. Idag är det sätet för Zahra Rosewater Company och bostad för Homayoun Sanati. Väggarna håller gatuljuden från Kerman, som idag har vuxit till en miljonstad, utanför och är en skön plats att tänka tillbaka på hur det hela började för Zahra.

Efter att Homayoun Sanati och hans fru bestämt sig för att odla rosor i Lalehzar köpte de sticklingar från damascenerrosen från den traditionella iranska rosenregionen Kashan i provinsen Isfahan.  De första försöken var överväldigande. Efter ett och ett halvt år levererade de buskliknande rosenstockarna blommor, vars oljehalt låg 50 procent högre än rosor som växte i Kashan. Sanatis anlade då ett 20 hektar stort rosenfältSedan kom den iranska revolutionen. När Khomeini tog över makten arresterades Homayoun Sanati. Man anklagade honom för att vara en CIA-agent för att han arbetade för det amerikanska Franklin-förlaget. Hans uppgift där bestod emellertid bara i att översätta och ge ut engelskspråkig skönlitteratur och läroböcker på farsi, det språk som talades i Iran. Men även det faktum att han hade gett ut 1 500 böcker var ett helgerån gentemot mot islam, eftersom han då hade motverkat den islamska kulturen med amerikanskt tankesätt. Efter åtta månader i en fuktig cell utan ljus, var han tvungen att tillbringa ytterligare fem år i fängelset. Han släpptes fri 1983. Under tiden var hans fru tvungen att ensam ta hand om rosorna, som var som barn för henne. Desto värre var det för henne att se att bönderna i Lelehzar bara vattnade de unga sticklingarna en gång under hela sommaren i stället för var 14:e dag. Men då skedde undret. Rosorna växte ändå! De var gröna och blommade yppigt. Detta gav bönderna en tro på rosor för de hade sett med egna ögon att även vid mycket låg arbetsinsats och lågvattenförbrukning ger det mycket större avkastning än vete, potatis och till och med mer än opium, som de under lång tid illegalt hade odlat för att förbättra sin mycket låga inkomst. ”Min tid i fängelset gav alltså även något positivt”,säger Homayoun Sanati med ett skratt. Med sin farfars motto "Var inte  rädd för rädslan" i åtanke klarade han av fängelsetiden Han skrev till och med hundratals dikter om rosen medan han satt i sin cell, som han memorerade och först i frihet skrev ner. ”Våra problem är våra största skatter”, tillägger han.


www.zahrarosewaterco.com

Sheasmör från Burkina Faso

  • Sheasmör från Burkina Faso

    Torkade och skalade sheanötter.

  • Sheasmör från Burkina Faso

    Normalt är inkomsten för låg för att kunna skicka alla sina barn till skolan i Burkina Faso.

  • Sheasmör från Burkina Faso

    Sheaträdets frukt.

  • Sheasmör från Burkina Faso

    Herrmann Schopferer ansvarar för sheasmör-projektet i Diarabakoko.

  • Sheasmör från Burkina Faso

    De torkade och skalade sheanötterna rostas i lerugnar och får därigenom sin mörka färg.

  • Sheasmör från Burkina Faso

    Efter rostningen mals sheanötterna i en kvarn som WALA varit med om att finansiera.

  • Sheasmör från Burkina Faso

    Malda sheanötter.

  • Sheasmör från Burkina Faso

    De upp till 15 meter höga sheaträden är heliga i Burkina Faso.

  • Sheasmör från Burkina Faso

    Framställning av sheasmör är kvinnornas jobb. WALAs medarbetare Christine Ellinger är på besök.

  • Sheasmör från Burkina Faso

    Den extra inkomsten som förädlingen av sheanötterna ger, får även barnen glädje av. Med denna extrainkomst blir det möjligt för barnen att gå på de avgiftsbelagda skolorna.

Sedan år 2001 stödjer WALA Heilmittel GmbH i Burkina Faso ett sheasmör-projekt. I flera byar inom ett skyddat ekologiskt certifierat insamlingsområde för karité-nötter framställer kvinnor på traditionellt vis sheasmör (beurre de Karité). För många familjer är försäljningen av sheasmör en viktig inkomstkälla. WALA  bidrar till att denna bygemenskap bevaras genom att köpa upp sheasmöret till priser som ligger över genomsnittet och på lång sikt garantera inköpsmängderna. Byarna får därigenom ekonomisk, rådgivande och organisatorisk hjälp vid den ekologiska certifieringen. I augusti 2004 hölls för andra gången en huvudinspektion för ekologisk certifiering, varvid ytterligare en milstolpe uppnåddes inom projektet.

Mer information

De hedervärda männens land

Burkina Faso. Var ligger det egentligen? Man hittar det i Västafrika bredvid Elfenbenskusten och Ghana, vilket på något vis låter som stora avstånd och stort äventyr. Det hette tidigare Övre Volt, genomskuret av den röda, svarta och vita Voltafloden, vars namn idag översatt betyder ”De hedersvärda männens land”. Burkina Faso ligger uppe på en hög platå och präglas av fuktiga savanner, buskmarker och halvöknar. Perioderna av torka har de senaste åren satt hårt åt detta redan fattiga land, som i huvudsak lever på boskapsskötsel och åkerbruk. Människorna här vid randen av Sahel-zonen överlever på grund av växterna som de helt har anpassat till torkan. Sheaträdet är en sådan växt.   

Savannens heliga träd: Sheaträdet

Sheaträdet anses litet där det hör hemma. Det knotiga sheaträdet blir 10 till 15 meter högt och är en del av den naturliga vegetationen på ett begränsat ca 300 km brett vegetationsbälte, som sträcker sig från Mali över Burkina Faso till Ghana, Togo och Benin. Området är den enda plats i världen där trädet trivs.

Trädet som innehåller mjölksaft och har läderaktiga blad, blommar inte förrän det har blivit 20 år gammalt och uppnår först sin fulla fruktproduktion vid en ålder av 30 år, men då bär det frukt i över 100 år. De plommonformade frukterna som blir gröna när det är mogna, har en diameter på ca 4 cm. Det mjuka, gröna köttet som omger nötterna är ätbart. Med ett fettinnehåll på upp till 50 % är kärnan (nöten) mycket eftertraktad i Burkina Faso och en traditionell fettkälla för matlagning och hudvård. På grund av sin speciella betydelse betraktar befolkningen sheaträdet som heligt och det får inte avverkas. 

Kvinnornas guld: Sheasmör

Sheasmöret är en kvinnornas domän. När det blir dags för utvinningen av sheasmöret, även kallat Karité, samlas kvinnorna i byns centrum. De torkade nötterna skalas, rostas i en lerugn och därefter mortlas de. Massan blandas ut med vatten och vispas sedan i cirka 45 minuter. Smöret som massan innehåller lägger sig på ytan och skummas av (processen kan jämföras med när man kärnar mjölk för att få smör). Resultatet är en vit-gul massa, det oraffinerade sheasmöret, som har en lätt kryddig doft. Det färdiga smöret lagras i ett lagerhus som har byggts endast för detta ändamål tills det ska transporteras iväg till kunder över hela världen.

Sheasmör för Dr. Hauschka Hudvård

De första kontakterna mellan WALA Heilmittel GmbH och Burkina Faso började 2001. Den frilansande projektrådgivaren Hermann Schopferer, kontaktade WALA för att diskutera möjligheten till ett samarbete. Grundtanken var att använda traditionellt sheasmör i framställningen av Dr Hauschkas hudvårdsprodukter. Idén väckte entusiasm inom WALA och samarbetet kom igång.

Gröna buskar och gul lera

Människor som söker sig bort från stressen hittar i Diarabakoko, en by i regionen Burkina Faso, äntligen lugnet. Ingen el, inga telefoner, ingen biltrafik som stör lugnet. Här lever man enkelt av det som den egna odlingen ger. Hirs hör till en av de viktigaste ingredienserna i den ganska ensidiga menyn – kött äter man sällan. För att tjäna pengar säljer kvinnor och män en del av skörden eller någon tillagad maträtt på marknaden 15 kilometer längre bort. Dit går man till fots.

Sheanötter förädlas

Att skörda sheanötter är en tradition på landsbygden i Burkina Faso. Utländska raffinaderier använder sig sedan länge av de värdefulla nötterna och köper dem billigt i byarna. Inom sheasmör-projektet med WALA får byarna mycket mer betalt för sina nötter, i och med att de säljer själva sheasmöret som de tillverkat och sedan säljer detta till ett pris som är sju gånger högre än priset för nötter.

Gör något bra och bättre

Idag producerar cirka 350 kvinnor från två byar sheasmör för WALA. Kvinnorna har starta en förening enbart för kvinnor, vilket är vanligt i Afrika. Det har alltid varit kvinnornas arbeta att framställa sheasmör. Kvinnorna valde att kalla projektet för ”IKEUFA” (Faire bien et meilleur de Diarabakoko), som ungefär betyder: Gör något bra och bättre i Diarabakoko.
Ordförande, kassör och sekreterare i föreningen väljer byarnas kvinnor själva. De har alltid haft sina egna fält och tjänat egna pengar, som de också själva förvaltar. De diskuterar alla projektfrågor mycket noggrant med Schopferer.

Sheasmör från Burkina Faso: Fakta

  • I början av år 2001 stödde WALA sheasmör-projektet genom finansieringen av rådgivaren Herman Schopferer, som besöker landet flera gånger om året och ser till att kvalitetsstandarden hålls samt förbereder den årliga ekologiska certifieringen.
  • År 2002 samlades för första gången nötter för WALA och sheasmör framställdes. Kvinnorna betalades i förskott av WALA, med priser över genomsnittet. För de pengarna kunde de nödvändiga verktygen, material för leveransen osv. finansieras. Under hösten 2002 kom den första sheasmörleveransen till WALA i Tyskland.
  • År 2003 fick projektet sitt första ekologiska certifikat. Allt sheasmör som WALA behövde kunde framställas.
  • Bearbetningen av skörden från år 2004 började i augusti. Samtidigt genomfördes den årliga ekologiska certifieringen.
  • WALA ingick avtal med kvinnorna att köpa en fast mängd av produktionen samt bistå med investeringshjälp.